Dolda Bjälklagsankare, ankarjärn eller ankarslut

En viktig detalj att titta på vid fasadrenoveringar är inmurade bjälklagsankare. De är den del av konstruktionen som håller ihop huset och hindrar det från att kollapsa. I de flesta hus som Morneon Fasad renoverar finns bjälklag av bjälklagsstockar som ligger upplagda i fasadmuren. Det är i fasadmuren som lasterna från husets tyngd tas ner.

För att fasaden inte ska bågna av trycket har man byggt in ankare som fördelar lasten. De leder kraften från ovanvåningarna ner till bjälklagsstockarna och håller samtidigt ihop fasadmuren. Dessa ankare syns oftast inte när man betraktar huset, men de finns nästan alltid i murverket. Så länge huset är byggt med bjälklagsstockar är ankare en del av konstruktionen, till skillnad från byggnader med gjutna betongbjälklag.

I samband med en fasadrenovering bör det alltid finnas tid för inventering. Den kan göras med hjälp av detaljdetektorer. Ankare sitter oftast med jämna centrumavstånd där bjälklagen möter fasaden.

En lämplig åtgärd är att öppna upp muren vid varje ankare, kontrollera skicket med en extern konstruktör och få ett utlåtande. Om järnet är i gott skick kan de rostskyddsbehandlas, slipas rena och målas. I vissa fall kan man även montera en zinkanod.

Att kontrollera bjälklagsankare under fasadrenoveringar är något vi på Morneon tycker ofta missas. Beställare borde ge större uppmärksamhet åt frågan, men det är också en punkt som entreprenörer behöver lyfta.

Vad är ett bjälklagsankare, ankarjärn, ankarslut?

Ett bjälklagsankare är oftast ett ankarjärn som förbinder ett träbjälklag med den murade stommen. På det sättet hålls bjälklaget fast i fasad- eller bärande vägg och hela konstruktionen binds ihop. Det är en lösning som har använts i flera hundra år och som fortfarande är avgörande i många äldre byggnader.

Ett ankarjärn består i sin enklaste form av en stång. I äldre hus var den ofta smidd i stångjärn. Stången fästs i bjälkens kortända och leds ut genom murverket. Ytteränden avslutas med en ankarslut. Den kan vara en platta, en sprint eller ett ornament. Ankarsluten tar upp dragkrafterna och fördelar dem mot muren så att fasaden hålls på plats.

I dag kan ordet bjälklagsankare också betyda andra saker. Det kan syfta på transportankare vid lyft av betongelement. Det kan också handla om mekaniska ankare som skruvas fast i betong för att fästa delar. Men i samband med fasadrenoveringar är det framför allt de traditionella ankarjärnen och deras ankarslut som är viktiga. De som är inmurade och inte syns men som är avgörande för att huset ska stå stadigt.

Historiska spår och exempel

Användningen av ankarjärn finns dokumenterad långt tillbaka. Redan på 1200-talet användes metallstag i murade valv, bågar och kupoler i Europa för att hålla konstruktionerna på plats. Stagen säkrades med ankarslutsplattor som spred krafterna i muren.

Även romarna använde tidiga varianter av dragstag. Träbjälkar eller järnstänger lades in tvärs över bågar för att motverka horisontella krafter. I medeltida arkitektur utvecklades tekniken vidare. Dragstag mellan murverk blev vanliga i kyrkor och större stenbyggnader.

I Sverige är många ankarjärn i dag överputsade eller inmurade. Men på äldre byggnader syns de fortfarande. Ofta går det att utläsa byggperioden genom formen på ankarsluten. På Malmöhus slott finns exempel från 1500-talet där järnen är raka och enkla. På Katrinetorp utanför Malmö finns ankarslut från 1800-talet som ibland kännetecknas av en X-formad utformning.

Vad har ersatt bjälklagsankare, ankarjärn och ankarslut i dagens byggande

Funktionen är densamma – att binda ihop bjälklag, väggar och tak. Skillnaden är att dagens lösningar är standardiserade, CE-märkta och har dokumenterade hållfasthetsvärden.
Tidigare lösningar och deras ersättare:

• Bjälklagsankare
  Förr: murades in i tegelväggar och höll fast bjälkarna.
  I dag: ersatta av balkskor och bjälkskor i varmförzinkat eller rostfritt stål.
  
• Ankarjärn
  Förr: järnband som murades in för att hålla ihop väggar, bjälklag och tak.
  I dag: ersatta av byggbeslag, vinkelbeslag, bandjärn och skruvplåtar som är prefabricerade och testade.
  
• Ankarslut
  Förr: bjälkändar eller beslag som lades in direkt i muren.
  I dag: ersatta av balkskor, skruv eller kemankare i betong, samt rostfria kramlor och moderna förbindare i murverk och lättbetong.
  

Varför bytte man?

• Brandsäkerhet – inmurade bjälkändar blev svaga punkter vid brand.
  
• Fuktsäkerhet – bjälkändar i murverk riskerade röta.
  
• Standardisering – moderna beslag är typgodkända och ger förutsägbara resultat.
  
• Hållfasthet – dagens skruvar, beslag och kemankare klarar större laster än äldre lösningar.
  

Sammanfattning:
De klassiska bjälklagsankarna och ankarjärnen har ersatts av balkskor, kramlor och andra moderna beslag som ger högre säkerhet och bättre livslängd.

När kollade ni skicket på era bjälklagsankare?

Har ni en fastighet där det kan vara dags att se över fasaden, eller vill ni få en professionell bedömning av skicket på era bjälklagsankare? Kontakta oss på Morneon Fasad så berättar vi mer och hjälper er att planera nästa steg.