Ett myller av miljöcertifikat

I Fastighetsnytt nummer 5 2024 finns intressanta artiklar om att miljöcertifikaten för fastigheter blir allt svårare att överblicka och att avigsidorna visar sig.

Certifiering genom Miljöbyggnad lanserades 2009 med tre nivåer guld, silver och brons. Affärsmodellen för Miljöbyggnad vilar på tre ben. För det första måste en sökande bestämma vilken miljöklassning den vill uppnå. För det andra tillkommer kostnader för konsulten som räknar ut allt och bedömer om den sökande kommer att nå sina mål.  För det tredje tar SGBC – licensgivaren Sweden Green Building Council – betalt för att granska det material som konsulten tagit fram. När byggnaden står klar måste den som fått certifiering bevisa att allt rapporterats korrekt. Certifieringen gäller i tre år. Argumentet för denna certifiering är att många problem som fukt, ventilation och isolering undviks,då oberoende experter medverkar i kvalitetskontrollen.

Andra certifieringssystem är

• BREEM, British Research Establishment, som är det ledande certifieringssystemet för infrastruktur och anläggning.
• Svanen som ställer krav på energianvändning, kemiska produkter, byggvaror och en rad innemiljöfaktorer.
• Citylab kan certifiera en hel stadsdel för att uppnå de nationella målen och FN´s hållbarhetsmål.

I artikeln redogörs också för Feby, NollCO2, The living buildning challenge och Well.

Fastighetsnytt nummer 5 2024 beskriver hur certifieringar har triggat innovationer och ökat medvetenheten i branschen. Det systematiska arbetssättet ger högre kvalitet i projekten och hållbarhetsarbetet påverkas positivt. Samtidigt som fastigheter blir mer energieffektiva och miljövänliga kan certifieringen ge ekonomiska fördelar genom bättre lån och högre pris. I artikeln konstateras att hållbart kostar: grönt stål, betong med återvunnen ballast och alternativa bindemedel gör riktig skillnad. Det finns risk för att ekonomiska övervägande leder till att systemet utnyttjas genom taktiska avgränsningar. Kritiker menar att man kan plocka enkla billiga poäng och välja bort dyra eller tekniskt komplicerade lösningar. Det är till exempel billigare att anlägga ett sedumtak på gårdsbyggnaden än att välja en nytänkande stomkonstruktion.

Behovet av certifieringssystem kan komma att minska i betydelse. EU har antagit en taxonomiförordning som utgör ramen för att avgöra vilka ekonomiska verksamheter som ska anses vara miljömässigt hållbara. Etableringen av ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara verksamheten en så kalla grön taxonomi är därför en åtgärd inom ramen för EUs handlingsplan för finansieringen av hållbar tillväxt. Taxonomin ska bli svensk lag senast våren 2026. Den är tänkt inte bara för byggnation utan även för det befintliga fastighetsbeståndet och kommer att bidra till den viktiga energieffektiviseringen.