Betongens miljöpåverkan

Den svenska efterfrågan på cement uppgår till cirka 2,9 miljoner ton per år, varav cirka 75 procent kommer från produktion i Slite på Gotland. Cement är en nödvändig råvara i betongtillverkning. Betong används vid all slags byggnation och det finns stort behov av byggmaterial för bostäder, industri och infrastruktur inklusive vatten- och avloppsledningar. Betong används vid brytning underjord av järnmalm, som är en råvara i ståltillverkning och i sin tur en förutsättning för tillverkningsindustrin. Även den pågående energiomställningen är beroende av betong för utbyggnad av elnät, vindkraftverk och utveckling av vattenkraft. Det är en viktig beredskapsfråga att producera cement inom landets gränser. Det framstår inte heller som möjligt för våra grannländer att produceras cement för export till Sverige.

Mark- och miljödomstolen beslutade i december 2022 att tillåta ytterligare fyra års brytning av kalksten i Slite. Beslutet var kontroversiellt då myndigheter och enskilda har invänt mot att Cementas utredning till stöd för ansökan inte har varit tillräcklig. Domstolen har ställt en rad villkor som ska begränsa störningar för miljön och människor bland annat begränsningar i fråga om buller, vibrationer och damm.

Cementa har för avsikt att under 2023 lämna in en ansökan om täktverksamhet under 30 år för att trygga cementförsörjningen till svensk byggindustri. Det är i dagsläget inte möjligt att ersätta betong med andra material. Även på längre sikt saknas alternativa material med samma livslängd, styrka, formbarhet och ringa underhållsbehov.

Cementindustrin arbetar inom flera områden för en nollversion för koldioxidutsläpp. Centralt är att utveckla teknik för koldioxidavskiljning, lagring och nyttjande. CCS står för ”carbon, capture and storage” och är ett samlingsnamn för tekniker för att fånga in, transportera och lagra koldioxid som uppstår vid cementproduktion. Cementa har ambitionen att kunna tillverka klimatneutral cement till det svenska samhällsbyggandet till år 2030.

Vid tillverkning av cement hettas kalksten upp till mycket höga temperaturer. Vid denna process avges betydande mängder koldioxid. Koldioxid kan fångas in med hjälp av olika tekniker. Man kan separera koldioxidmolekyler från övrig gas och vattenånga i rökgaserna som kommer ut ur anläggningen, så kallad combustion-teknik. Den koldioxid som fångats in komprimeras och övergår från gas till vätskeform. Detta sker genom att gasen kyls ned till minus 50 grader Celsius och samtidigt utsätts för högt tryck. Den lagras i speciella tankar i väntan på transport med speciella fartyg till en plats för geologisk lagring. Idag byggs flera lagringsplatser i Nordsjön som kan vara aktuella för att lagra koldioxid från Slitefabriken om tio år. Lagringen ska övervakas löpande och kräver tillstånd av myndigheter. Koldioxiden ska pumpas ner i ett djupare och något mer poröst berglager där den under högt tryck tränger in i de små porerna. Ovanpå det porösa berget läggs ett tätt berglager, en så kallad cap rock, som hindrar koldioxiden från att röra sig uppåt.

Över tid omvandlas koldioxiden till mineral och blir en del av berget. Den koldioxid som en gång var bunden till kalkstenen återgår till att vara bunden i berg men på en annan plats. Denna lagringsteknik är beprövad och har använts sedan decennier tillbaka. Det som är nytt är att Cementas CCS-satsning i Slite dimensioneras till att fånga in uppemot 1,8 miljoner ton koldioxid årligen, vilket innebär i princip helheten av utsläppen från fabriken.

Betongstrukturer tar upp koldioxid i en kemisk process, karbonatisering.  Mellan 15 – 20 procent av processutsläppen från cementproduktionen återupptas av betongkonstruktioner. Det innebär ett årligt upptag på cirka 300 000 ton i Sverige.

Vill du veta mer om de tjänster Morenon Fasad erbjuder inom betong, klicka här.