Kalkens hemlighet – teknik och historia

I boken ”Kalkens hemlighet” har Krister Berggren dokumenterat och sammanfattat en väsentlig del av sina kunskaper och yrkeserfarenheter inom kalkområdet. Boken har även förutsättningar till att bli ett framtida referensverk om kalk och kalkbruk. Krister Berggren är civilingenjör och en av Sveriges mest erfarna och kunniga byggnadskonstruktörer inom äldre byggnadsteknik och restaureringskonst. Han har länge betraktats som en auktoritet inom området.

Kalk och kalkbruket är något som mänskligheten använt sig av i tusentals år, i Sverige sedan medeltiden, både då som murbruk och puts. Detta beror på att människan väldigt länge, och än idag, haft ett stort behov av att sammanfoga stenar till stabila och täta murverk. Kalkbruket kom till Norden under Medeltiden och blev då ett oersättligt material. Idag har dock kalkens goda egenskaper mycket fallit i glömska då den fått ge vika för modernare bruk. Det är en konst att blanda och påföra kalkbruk – en kunskap som riskerar att försvinna då mycket av hantverket lärts ut muntligt. För vård av våra kulturhistoriska byggnader är det ytterst viktigt att kunskaperna inte dör ut.

Kalkbruk i sig är en blandning av bindemedel (kalk), ballast (sand, krossad sten), olika tillsatser som i äldre tider kunde vara tegelkross/mjöl, aska, lera, slagg, djurhår, pigment, etc. Sist men inte minst måste bruket alltid blandas med vatten. Alla ingredienser i ett kalkbruk påverkar dess egenskaper som till exempel bearbetning och hårdhet.

Den tidiga användningen av lera och jord ersattes med den utökade kunskapen om kalktillverkning och gav nya och bättre möjligheter för tillverkningen. Det leder oss till utvecklingen av vår tids cement. Kalkbruket under de senaste 30 åren har varit en resa tillbaka till de mer traditionella materialen vid restaureringsarbeten.

Boken innehåller även ett inslag om Otto Fahnehjelm och om hans relation till kalk och cement. Otto Fahnehjelm var en svensk ingenjör och uppfinnare. Han studerade vid Teknologiska institutet i Stockholm 1865-68. Han arbetade i England 1869-70. När han sedan kom tillbaka till Sverige engagerade han sig i att få igång svensk tillverkning av portlandcement. Han medverkade i många cementfabriker runt om i Sverige, bland annat i Lomma.

Hur ser man på kalket och kalkbrukets framtid? Jo, i restaureringssammanhang kommer kalk och kalkbruk fortsätta att användas i många år av både tekniska och antikvariska skäl. Men det är inte troligt att kalkbruket kommer tillbaka i nyproduktionen. Där tar olika former av plastspackel över marknaden alltmer och går under den vilseledande benämningen ”puts”. Om vi ville se på saken i längre skikt måste vi ta in ett hållbarhetsperspektiv i bilden. Förbränningen av kalk av kalksten är inte hållbart i det långa loppet.

Idag är det självklart att använda kalkbruk och kalkfärg i samband med ”byggnadsvård” och restaurering. Industriell kalk används fortfarande mycket, men flera mindre tillverkare konkurrerar genom att erbjuda lokala kvaliteter och genom att hänvisa till traditionella tillverkningsmetoder.

Vill du lära dig mer om kalk och kalkbruk är denna bok en stor rekommendation då den omfattar mycket kring ämnet kalk och kalkbruk.

Författare Krister Berggren, bokförlag ”balkong förlag” utgiven 2017-10-13. Boken finns att köpa på följande länk. Mycket prisvärt.

https://www.bokus.com/bok/9789187553264/kalkens-hemligheter-teknik-och-historia/