Foga om tegelfasader – medverkan i projekt vid LTH
Vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, pågår ett forskningsprojekt som Morneon Fasad har förmånen att få anknytning till. Bakgrunden är att Sverige har tegelfasader med en sammanlagd yta som uppskattas vara en bra bit över 100 miljoner kvadratmeter.
Generellt har tegelfasader lågt underhållsbehov och mycket lång livslängd. Genom relevant underhåll kan tegelfasader få en livslängd över 100 år och samtidigt åldras vackert.
Forskningsprojekt vid Lunds Tekniska Högskola
I det långa loppet är fogarna en svagare komponent i en murverkskonstruktion än murstenen. Behovet av omfogning av tegelfasader gäller alla tegelfasader, även byggnader från början av 1900-talet och äldre.
Projektet vid LTH undersöker frågor som är viktiga för både äldre och nyare murverk. Det handlar bland annat om fogarnas hållfasthet, vidhäftningen mellan tegel och murbruk samt hur sprickor och erosion påverkar vattenupptagningen i fasaden.
Varför fogar är viktiga i murverkskonstruktioner
När murverksfogar utsätts för klimatiska påfrestningar, framför allt slagregn i kombination med frost eller växlingar mellan tö och frost, börjar de med tiden att erodera. Fogytan förflyttas då inåt i förhållande till murstenen.
Det kan öka vattenupptagningen i fogarna och i mötet mellan fogbruk och tegel. På sikt kan det påverka både fasadens tekniska funktion och dess uttryck.
Skalmursfasader från 1940-1975
Under perioden 1940-1975 användes armering utan rostskydd och skalmursfasader uppfördes ibland med bristfällig kramling. Det har lett till ett stort underhållsbehov i många byggnader från den tiden.
Problemen visar sig bland annat genom sprickbildning när armering i de horisontella fogarna rostspränger. Skalmurarna kan också ha brister i sin horisontella stabilitet, vilket vid kraftiga vindar kan innebära risker.
En försiktigt beräknad genomsnittlig kostnad för omfogning kan uppskattas till 1 200 kr/kvm exklusive moms.
Klimatpåverkan på fogar och tegel
Omfogning är en tekniskt och hantverksmässigt komplex åtgärd. Borttagning av fogarnas yttre del medför vibrationer, buller och damm. Befintligt fogbruk måste tas bort utan att teglet skadas.
Fogarnas återfyllning är arbetsintensiv. Resultatet beror både på murarnas yrkesskicklighet och på rätt val av fogbruk. Bristfälligt utfört arbete kan ge sämre hållbarhet, ökad fukt i ytterväggarna och ett försämrat fasaduttryck.
Materialvalets betydelse i LTH-projektet
Många fasader från efterkrigstiden har murats med hårdbränt, svagt vattensugande tegel. I dessa fasader har man ofta använt cementrika bruk som idag kan ha mycket hög hållfasthet. Fogbruket är därför ofta särskilt arbetskrävande att ta bort.
Vid renovering av sådana fasader är resultatet starkt beroende av att man använder ett fogbruk som är anpassat till teglets egenskaper. Om man slentrianmässigt väljer ett vanligt standardbruk finns risken att man får en sämre fog än den man med stor möda har avlägsnat.
I murverk med löst bränt tegel finns motsvarande problematik. Även det teglet kräver bruk med särskilda egenskaper. Om man inte tar hänsyn till detta kan resultatet, precis som vid hårdbränt tegel, bli sämre än innan arbetet utfördes.
I båda fallen är det viktigt att fogbruk väljs med långsiktig beständighet och minimal miljöpåverkan som viktiga parametrar.
Projektets mål och förväntade resultat
Projektets mål är att öka kunskapen om murfogars hållfasthet, vidhäftning mellan tegel och murbruk samt hur erosion och sprickbildning i fogar och tegel påverkar vattenupptagningen i murverk.
Projektet pågår till och med 2024 och redovisas genom vetenskapliga artiklar. Det väntas också resultera i en doktorsavhandling.
För Morneon Fasad är projektet relevant eftersom många äldre byggnader i Lund och Skåne har tegelfasader där material, fogbruk och utförande behöver bedömas noggrant. Den typen av kunskap är viktig vid fasadrenovering i Lund, särskilt när murverkets skick och byggnadens långsiktiga hållbarhet ska vägas in.
Vill du läsa mer om våra tjänster inom tegelrenovering och omfogning, klicka här.