Sök

Morneon Fasad

Fasadrenovering och takomläggning i Skåne

Foga om tegelfasader – medverkan projekt LTH

3 juli, 2020

Rationellt och relevant omfogning av tegelfasader

Vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, pågår ett intressant forskningsprojekt, som Morneon Fasad har förmånen att få anknytning till. Bakgrunden är att Sverige har tegelfasader med en sammanlagd yta som uppskattas vara en bra bit över 100 miljoner kvadratmeter. Generellt har tegelfasader lågt underhållsbehov och mycket lång livslängd. Genom relevant underhåll kan tegelfasader få en livslängd över 100 år och samtidigt åldras vackert.

I det långa loppet är fogarna en svagare komponent i en murverkskonstruktion än murstenen. Behovet av omfogning gäller alla tegelfasader, även byggnader från början av 1900-talet och äldre.

Under perioden 1940 – 1975 användes armering utan rostskydd och skalmursfasader uppfördes med bristfällig kramling, vilket har föranlett ett stort underhållsbehov. Problemen visar sig genom sprickbildning på grund av att armering i de horisontella fogarna rostspränger och att skalmurarna kan ha brister i sin horisontella stabilitet. I samband med kraftiga vindar uppstår överhängande fara.

En försiktigt beräknad genomsnittlig kostnad för omfogning kan uppskattas till 1.200 kr/kvm exkl. moms.

När murverksfogar utsätts för klimatiska påfrestningar framför allt slagregn i kombination med frost eller omväxlande tö och frost kommer de att erodera. Fogytan förflyttas inåt i förhållande till murstenen och då kan en ökad vattenupptagning ske i fogar samt mellan fogbruk och tegel.

Omfogning är en tekniskt och hantverksmässigt komplex åtgärd. Borttagning av fogarnas yttre del medför vibrationer, buller och damm. Borttagning av befintligt fogbruk måste göras så att inte teglet skadas. Fogarnas återfyllning är arbetsintensiv. Resultatet är beroende av murarnas yrkesskicklighet och av rätt fogbruk. Bristfälligt utförd omfogning riskerar sämre hållbarhet med risk för mer fukt i ytterväggarna och förfulning av fasadernas utseende.

Många fasader från efterkrigstiden har murats med hårdbränt, svagt vattensugande tegel. I dessa har man vanligen använt cementrika bruk som idag kan ha mycket hög hållfasthet. Fogbruket är i dessa murverk normalt särskilt arbetskrävande att ta bort. Vid omfogning av dessa fasader är resultatet starkt beroende av att man använder ett fogbruk som är anpassat till teglets egenskaper. Om man slentrianmässigt väljer idag normalt använda standardbruk är risken stor att man får en sämre fog än den man med stor möda avlägsnat.

I murverk med löst bränt tegel finns motsvarande problematik. Det teglet kräver också att man använder bruk som har speciella egenskaper. Om man inte beaktar detta kan resultatet av en omfogning, liksom i fallet med hårdbränt tegel, mycket väl vara att man får sämre fogar än innan arbetet utfördes. I båda fallen är det viktigt att fogbruk väljs med långsiktig beständighet och minimal miljöpåverkan som nyckelparametrar.

Projektets mål är att öka kunskapen om murfogars hållfasthet, vidhäftning mellan tegel och murbruk samt i vilken utsträckning erosion och sprickbildning i fogar och tegel medför ökande vattenupptagning i murverk. Projektet pågår till och med 2024 och redovisas genom vetenskapliga artiklar och väntas resultera i en doktorsavhandling.