Omfogning av tegelfasader och tegelrenovering

Omfogning med kalkbruk eller kalkcementbruk

Murbruket i murverk kan bestå av både kalkbruk och/eller kalkcementbruk, generellt är äldre hus från 1930-talet och tidigare murade med kalkbruk. Från 1940-talet blev det mer vanligt med kalkcementbruk i murverket.

Kalk och cement kommer från samma råvara, nämligen kalkberg. I förädlingen bränns kalken i ugnar. Beroende på hur hög temperaturen är innan kalken plockas ut blir det antingen kalkbruk eller cementbruk.

Cementbruk har en mycket högre tryckhållfasthet än kalkbruk. Rätt val av brukssort är avgörande för hur lång den tekniska livslängden blir. Större differenser i murverkets hållfasthet kan nämligen leda till sprickbildningar.

Bruk och bruksutformningar

Majoriteten av alla tegelfasader i vårt verksamhetsområde är murade med ett bruk och efterfogade med ett annat. Detta var ett sätt för arkitekterna att uttrycka sig och dekorera fasaderna. Fogen utgör 20% av fasadens yta och gör därmed stor skillnad för det visuella intrycket. Vid omfogning av tegelfasader är det därför viktigt att välja rätt kulör på bruket samt att applicera bruket med rätt uttryck.

Vita fogar är vanligt för fasader med rött, slätt tegel. Ofta används ett mycket fintkornigt bruk.
Ett av de största fogbruken i Skåne under 1900-talet var Simrishamns bruk. Namnet fick det då ballasten till bruket togs från stränder och grustag kring Simrishamn. Bilden är tagen på tågstationen i Simrishamn.
Här är liggfogarna tryckta alt. inte efterfogade. Stötfogarna är efterfogade med ett gulaktigt bruk och ligger i liv med fasaden. Bilden är från Malmgården i Malmö, som är ritat av Eric Sigfrid Persson.

Som många andra äldre hus är murverket murat med murbruk (1) och fogen är efterfogad med ett separat bruk, i detta fallet svart (2). Detta upplyste vi kunden om vid upphandlingen och de var villiga att ta en liten extra kostnad för att behålla den här kvalitén.
Olika typer av mer eller mindre vanliga bruksutformningar.
Murfog med tryckt överkant.

Arbetsmoment vid omfogning till slät fog med pinnad ytstruktur:

Fogarna kratsas (rivs) till, 1½ ggr fogtjockleken.
Kratsgrus och damm sköljs av för att få rena anläggsytor.
Tegelfasaden förvattnas innan fogning.
Traditionell fogning med fogbrett och fogslev, fogen efterkomprimeras med fogpinne.
Klassisk murartvätt för att tvätta bort kratsdamm, bruksspill och viss nedsmutsning.

Ovan ser ni några av momenten vid omfogning av tegelfasader. Vi fogar traditionellt med fogbrett och fogslev. Sedan efterkomprimeras fogen med fogpinne och bruksrester borstas bort. Efter en vecka utför vi en fasadtvätt.

Oprofessionellt utförd omfogning av tegelfasader

Nedanstående bilder är exempel på oprofessionellt utförd omfogning av konkurrerande företag med outbildad personal. Vid fogningen har bruket applicerats med fogspruta.

Vid användning av fogspruta finns det en risk att bruket blir för löst blandat d.v.s vct/vkt-talet blir för högt och därmed får sämre kvalitet. Risken för luftfickor bakom fogen ökar (se bild ovan – en lös utanpåliggande brukskaka) samt att fogen inte blir komprimerad då den inte eftertrycks med fogslev och fogpinne.
Bruket har blandats för blött och smetats ut på fasaden. Fasaden har inte tvättats efter fogningen.
Murbruket har även här blandats för blött och smetat ut sig på fasaden.

Tegelrenovering och utbyte av enstaka tegel och tegelbalkar

I samband med ett av byggmötena inför omfogning av tegelfasaden synar vi fasaden tillsammans med kunden. Vid synen läggs ambitionsnivån på tegel som ska bytas. Anledningen till att man vill byta ut enskilda tegelstenar är ofta att de spruckit.

Sättningar ovanför fönster

En vanligt förekommande skadebild är sättningar i första murskiftet ovanför fönsteröppningar, som oftast beror på rostande armeringsjärn alternativt rostande I-balkar.

I burspråkshörnet kan man tydligt se att armeringsjärnen i flera skift rostar och trycker på murverket. Mycket hög tid att göra något åt saken innan det rasar ner.
Armeringsjärn placerades på många ställen i fasaderna efter 1940- talet och framåt. Bilden ovan ser man rostande armeringsjärn i första skiftet under fönsterblecket.
I Sverige placerades armeringsjärn ut för att stärka upp fönsteröppningarna efter man frångått att mura fönsteröppningarna med ståendevalv. Även ett valv murat med liggande tegel är självbärande om det finns en total höjd av 6 st skiften ovanför. I Danmark är det många gånger murat utan armering under samma tidsperiod.

Precis som med utbyte av enstaka tegel görs en gemensam syn med beställaren eller beställarens företrädare (projektledare) över ambitionsnivån på tegelrenoveringen.
I detta fallet var det I-balkar som rostade och sprängde/jäste murverket.
Mer ovanligt är att murade stående valv sätter sig i denna utsträckningen.

Byte av tegelbakar

Den absolut vanligaste åtgärden vid rostande armeringsjärn är att riva ut teglet i skiftet och minimum ¾ av en teglet på vardera sida om fönsteröppningen, för att ersätta det med en prefabricerad tegelbalk. Den prefabricerade tegelbalken har en kärna av betong med ett dragspänt rostfritt armeringsjärn. Vi på Morneon Fasad tycker det är mycket viktigt att ta tillvara på det befintliga murförbandet vid tegelbalksbyte samt tänka på befintlig fogkulör.

Det finns ett begränsat antal tegel som ska efterlikna de teglet som fanns på marknaden på 1940-, 1950- och 1960-talet. Därför betsar vi teglet när kunden är intresserad av det. Oftast handlar det om att mörka ner teglen för att motverka signalverkan.
När vi tänker på murförbandets gång, tegelfogens kulör och utför betsning blir resultatet marknadsledande för byte av prefabricerade tegelbalkar.
Det är svårt att se att en balk är bytt här.

Ommurning av valv

Ett alternativt till prefabricerad tegelbalk som ger en visuell högre ambitionsnivå är att mura några skift ovanför fönstret. Då demonteras det befintliga fasadteglet och monteras en träform i ovankant av fönstersmygen. Sedan återmuras teglet med rostfri armering.